Det har blivit tradition att vi är insnöade veckan före jul. (Ja, vi kanske är lite insnöade resten av året också, men på ett litet annat vis). Imorse försökte vi komma uppför backen och ut på stora vägen, men efter att ha slirat och sladdat både uppför och nerför backen, var det bara att inse att företaget var dödfött. Jag måste dock säga att nu när både jobb och skola är stängda, känns det bara rätt att låta bilen stå och komma in i ett lugnare tempo. Snöstormen tog visst med sig TV-parabolen också, så nu är det lugnt även på den fronten. Vilken nåd att stilla bedja om!
En american curly är inte den som skyr en liten snöstorm. Annat var det vintern 2008; då hon fortfarande levde i Kanada och trotsade hårdare vindar och minus trettio grader!
Barnen sökte skydd från snöstormen.Inne i skjulet, längst upp på höskullen var det varmt och ombonat!
När stormen bedarrat något vågade de sig ut för att språka med åsnan Greg.
Deniz borstade bort snö och fick en fin isbana,som han och lillasyster kunde åka på. Flory tittade intresserat på och vågade till slut prova även hon, men hon tyckte nog att fyra ben var lite mycket att hålla ordning på, på den hala isen. Vad hon inte vet, är att barnen har planerat att hon ska få vara med på en annan lek imorgon, nämligen "häst drar barn i pulka".
Lady och Lufsen, nej förlåt; Flory och Greg njuter av en romantisk måltid!
Glada barn på väg till hästhagen. Ja, jag vet helt okronologisk ordning; mea culpa!
No comments:
Post a Comment